måndag 17 september 2007

Roslund & Hellström - Edward Finnigans upprättelse

På en Finlandsfärja blir en man vid namn John Schwarz häktad för misshandel, men när polisen börjar nysta i hans bakgrund märker de snart att något inte stämmer med hans identitet. Spåren visar sig leda till Death Row på ett fängelse i Ohio och det hela utvecklar sig till en härva på hög politisk nivå. Boken handlar emellertid inte bara politik eller upprättelse som titeln antyder, utan kretsar lika mycket kring de anhöriga och övriga inblandade och hur de påverkas av situationen: pappan som förlorat sin dotter (Edward Finnigan), John Schwarz svenska fru och barn och inte minst den svenska polisen som står handfallna och häpnar över händelseutvecklingen.

Det här är en annorlunda deckare, som till skillnad mot de flesta andra inte tar sin utgångpunkt i ett mord som ska lösas med tillhörande utredning utan istället kretsar kring ett etiskt dilemma (frågan om dödstraffet) som här ställs på sin spets. Jag blir starkt berörd av den här boken, stundtals tårögd och illamående av alla hemskheter, men framför allt förbannad över hur fallet med John Schwarz behandlas av amerikanska men även svenska politiker.

Det finns två små detaljer jag kan störa mig på: Att kommissarie Ewert Grens envisas med att lyssna på gamla hits av Siw Malmkvist (grenslöst dålig smak!) och att en del av bokens slut påminner lite väl mycket om den omvälvande twisten i slutet av filmen The Life of David Gale - en film jag för övrigt rekommenderar då den behandlar samma ämne på ett sätt som verkligen skakar om en totalt! För att återgå till Edward Finnigans upprättelse så är det en mycket bra deckare som jag inte tror lämnar någon oberörd och som är spännande fram till slutet.

5 kommentarer:

Spectatia sa...

Åh ja, visst är The Life of David Gale otroligt bra! Istämmer med din rekommendation.

Spectatia sa...

Åh ja, visst är The Life of David Gale otroligt bra! Istämmer med din rekommendation.

Erika sa...

Spectatia: Ja, det är verkligen en stark film... Man blir helt chockad av hur beräknande den är. Hur det "goda" ändamålet snarare blir djupt tragiskt.

Pi sa...

Jag håller med om att temat är bra. Och spännande är det ju ända till slutet. Men jag får gorilla på Ewert Gräns!

Erika sa...

Pi: Haha, jo lite så... Läste din recension tidigare och håller med om att det känns orealistiskt att blott 25-åriga Hermansson skulle gå ut med honom. Men det verkar ju mest vara på det vänskapliga planet iofs.