Come sail your ships around me

Where The Action Is-festivalen i helgen blev en blöt historia. Regnet vräkte ner hela lördagen utan uppehåll och trots att jag var iförd poncho blev följden av detta naturligtvis ändå en rejäl förkylning med hostande och snörvlande. Men Nick Cave & the Bad Seeds var såklart värda det! Konserten var fantastisk och Nick Cave såg verkligen ut att stormtrivas på scenen i ovädret. Det är inte för inte merparten av hans texter innehåller stämningsbärande ord som rain och darkness... Bäst: "The Ship Song" (finaste kärlekslåten) och "Papa won't leave you, Henry".

Han skriver romaner också. I oktober ger bokförlaget Forum ut översättningen av Bunny Munros död, som nog blir härlig läsning i höstrusket. Stilmässigt liknas den vid både Kafka och Cormac McCarthy... Kanske därför Nick Cave fått uppdraget att göra filmmusiken till filmatiseringen av den senares The Road?

Pop på biblioteket

I eftermiddags besökte jag Stadsbiblioteket för att uppleva den något oväntande kombinationen bibliotek och popmusik på premiären evenemanget Bibliotekspop. På scenen stod Twig, Sad day for puppets, Elenette och Peter Morén (från Peter Bjorn and John), som har det gemensamt att samtliga sångare/sångerskor är utbildade bibliotekarier. Förutom att två av dem råkade vara mina gamla klasskamrater i Uppsala, träffade jag också flera dito både i publiken och bland Stadsbibliotekets personal. Roligt!

Svåra att inte tycka om

Jag hann inte läsa DN:s boklördag förrän igår, men vad glad jag blev när jag upptäckte den här långa, fina intervjun med favoritjapanen Haruki Murakami! Jag gillar att en snart 60-åring, som i det närmaste har uppnått kultstatus inom litteraturen, kan vara så avslappnad, varm och sympatisk. Att han är en riktig musiknörd får mig bara att tycka om honom ännu mer. Och förstås det faktum att han ser storheten i Twin Peaks, världens bästa tv-serie! Nu är jag mest nyfiken på vilken av hans böcker som är på väg att bli film och vem som är regissör? Där var han alldeles för hemlighetsfull.

I Eurovision Song Contest, en skräptävling med skitmusik vars enda underhållningsvärde består i att dissa merparten av bidragen, kom jag plötsligt av mig när jag såg något som var bra och roligt på riktigt. Jag talar förstås om Sébastien Tellier (Frankrikes bidrag). Vilken kille! För hur många kommer egentligen undan med att ha lösskägg på kören, äntra scenen i en golfbil, och inandas helium och sedan sjunga med heliumröst utan utan att det blir trams av alltihop? Hade jag inte redan bestämt mig för att gå på Popaganda i augusti hade jag gjort det nu, för Sébastian Tellier vill jag inte missa.

Käre Robert Smith

Tack för en tre timmar lång konsert med 30-talet låtar i lördags, något så mastigt hade jag inte riktigt väntat mig. Inte heller en sådan hitkavalkad. Mittenpartiet kanske svajade lite med obskyra låtval och jag tyckte det var lite synd att ni inte hade någon synth i bandet (som ju präglar flera av låtarna), men jag är ändå nöjd så nöjd. Hur kan man inte bli det när man får uppleva Just like heaven, Pictures of you, In between days, Push, A Night like this, Close to me, Lovesong, A Forest och Lullaby? Och hela tre vändor med extranummer.

Slutet var bäst, när ni brände av halva Boys don't cry-albumet och hela Hovet vibrerade. Din röst lät fantastisk live och svajade inte ens på slutet. Dessutom var det härligt att se att du log brett varje gång du gick av och på scenen. Lycka att sedan promenera hem över Skanstullbron, med dämpad hörsel och era låtar ringandes i öronen...

Hälsningar,

Erika

Supertisdag? Superhelg!

Igår var jag och hämtade ut våra biljetter till kvällens evenemang på ABF-huset: Litteraturens långa natt. De författare som kommer delta i år är Kerstin Ekman, Jonas Hassen Khemiri, Maria Sveland, Torgny Lindgren, Majgull Axelsson, Niklas Rådström, Martina Lowden och Peter Kihlgård och tanken är att de både ska samtala kring litteratur och läsa högt ur sina egna verk. Tycker det bjuds på en bra blandning mellan unga/äldre resp. relativt nya/etablerade författare... För egen del har jag läst ungefär hälften av dem och hälften inte.

Morgondagen går heller inte av för hackor eftersom The Cure spelar på Hovet! Jag längtar efter att se Roberth Smiths svarta gothkalufs live för första gången och hoppas innerligt på att de spelar några låtar från tiden de var som bäst, dvs. kring 80-talet - albumen Boys don't cry/Three imaginary boys, The Head on the Door och Disintegration är mina absoluta favoriter.

Feist, oh Feist!

Det har varit galet intensiva dagar sedan jag kom hem från bokmässan, från morgon till riktigt sent på kvällarna. Förutom jobbet har jag varit på konstföreläsning, konsert och igår kväll fyllde J. år, vilket firades med restaurangbesök. Har inte haft någon tid över för varken läsning eller bloggande med andra ord.

Feist på Cirkus var hur bra som helst! Hon bjöd på en lång konsert med alla hits (My moon, my man! Mushaboom! 1234!) och till och med några covers (Sea Lion Woman!). Jag imponerades av hur bra hon var på scen, så självklar bakom den stora gitarren liksom. Och vilken röst. Recensioner här och här. Cirkus är för övrigt Stockholms överlägset bästa, mest intima och mysigaste konsertlokal, spelningar där blir alltid något extra.

Vill även passa på att tipsa om tv-serien Dexter (måndagar kl. 23:00 på TV6) för er som har missat att den dragit igång. Hittills har två avsnitt visats. Jag tycker Michael C. Hall är helt ljuvlig i rollen som psykopatisk blodanalytiker som söker upp och dödar de mördare som kommer undan, och dessutom leker katt och råtta-lek med en seriemördare som härjar i Miami. Bara vinjetten är ju helt genial! Den här serien är dock inget för känsliga tittare, utan riktar sig snarare till oss med förkärlek till det morbida och som gärna äter middag framför obduktionsscenerna i CSI.

Höstkalendern i kulturväg

Inspirerad av The Girl Least Likely to har jag också gjort en höstkalender över roliga kulturrelaterade saker jag har att se fram den kommande tiden:

Konserter
16 september gör Taken By Trees en av sina få spelningar på Södra teatern. Ska bli roligt att äntligen få Victoria Bergsman uppträda, jag gillar verkligen hennes lågmälda stil och lite svala röst. Bara hon inte ställer in, hennes scennerver verkar ju inte vara på topp... Hoppas också på att fler av de inblandade musikerna på skivan medverkar på konserten, som t.ex. Björn Yttling från Peter, Bjorn & John och Verity Susman från Electrelane.

2 oktober spelar kanadensiska Feist på Cirkus, vilket också ska bli spännande. Upptäckte henne i och med släppet av albumet "The Reminder", alltså ganska nyligen, och gillar hennes melodiösa ballader och charmiga upptempolåtar. Dessutom har hon gjort världens skönaste och småknasigt koregraferade video till "1234" (filmad i en enda tagning utan klipp), som man blir alldeles glad av!

Ja, det var det enda inplanerade på musikfronten hittills, men det lär nog bli mer för hösten brukar vara en bra konsertsäsong... Vill även passa på att tipsa om Arcade Fire (lyssna på "Rebellion (lies)"!) som återvänder till Stockholm för ännu en spelning i år den 5 november, för er som missade dem då. Vi var på konserten i mars och eftersom jag har den fetaste konsttentan ever just detta datum så blir det ingen favorit i repris för min del.

Skivsläpp
Jens Lekman: Night falls over Kortedala, 5 september
The Radio Dept: ännu ingen titel, datum ej fastställt
PJ Harvey: White chalk, 26 september
(och det lär ju dyka upp fler!)

Litteraturhändelser
Bokmässan i Göteborg, 27-30 september! Efter första besöket förra året är jag helt fast. Hur underbart är det inte att glida omkring på en gigantisk mässa, omgiven av böcker som säljs till bra pris (och ibland signeras) och andra läsare som liksom en själv befinner sig i paradiset och där man skymtar välkända författare och kulturpersonligheter åt vilket håll man än ser? Främst är det ändå seminarierna som lockar: intervjuer, paneldebatter och författare som berättar om sina böcker och författarskap. Jag njuter när jag med jämna mellanrum sitter och bläddrar igenom pappersversionen av programmet, det finns så mycket att välja på...

TV

Ser fram emot Heroes, en serie om vanliga människor runt om i världen som upptäcker att de har övernaturliga krafter, som TV4 börjar sända på onsdagar kl. 21:00 med start 5 september (i väntan på att fjärde säsongen av Lost ska spelas in antar jag, som ju brukar ha samma sändningstid). Jag har hört mycket gott om Heroes, bl.a. har ju Fredrik Strage höjt både serien och hans favoritkaraktär cheerleadern till skyarna. Hoppas den lever upp till mina förväntningar!

The Girl Least Likely tipsade också om en ny serie som TV6 ska sända: Dexter som handlar om en crimelab-kille (rättare sagt blodanalytiker) som dessutom är seriemördare. Låter som något för mig, som gillar läskiga saker... I huvudrollen ser vi Michael C. Hall från Six feet under.