tisdag 22 januari 2008

Douglas Kennedy - Den gåtfulle fotografen

Det här är en författare jag velat läsa länge - inte minst efter pocketbloggens hyllningsinlägg med recensioner av alla hans böcker i höstas - och nu har jag alltså läst min första Douglas Kennedy. Och nej, jag blev verkligen inte besviken. Tvärtom!

Den gåtfulle fotografen (1997) är hans andra roman, men den första som finns översatt till svenska. Ben Bradford bor i en rik förort till New York och lever i ett äktenskap som är på upphällningen. Han trivs inte med att vara jurist på Wall Street, eftersom fotografering är hans stora passion, men vad gör man inte för att bli en god familjeförsörjare och blidka sin far? Mitt i den värsta tristessen upptäcker han att hans fru är otrogen mot honom. Hon kräver så småningom skilsmässa och Ben, som listat ut vem älskaren är, söker upp denne. Som läsare känner man oron stiga i magen när mötet får oväntade konsekvenser och romanen närmast utvecklar sig till att bli en thriller fylld med panik, skuldkänslor och andra obehagliga inslag. Bens liv förändras dramatiskt och utmaningen för honom blir nu att hålla sig flytande som den gåtfulle fotografen, något som snart ska visa sig är betydligt lättare sagt än gjort.

Den gåtfulle fotografen är stundtals nästan olidligt spännande, så att pulsen tickar uppåt rejält, men romanen vinner dessutom trovärdighet på att sätta Bens ångest och känslor i fokus och även skildringarna av hans vardagsliv får ett stort utrymme.

Jag kommer garanterat läsa mer av Douglas Kennedy! Ett alldeles särskilt förhållande har jag t.ex. stående i bokhyllan, men den som pockar mest på min uppmärksamhet är annars Den andra kvinnan som överlag verkar lyftas fram som hans mästerverk.

2 kommentarer:

Hermia sa...

Den låter riktigt bra! Ännu en bok att lägga på "att läsa listan".

Erika sa...

Hermia: Helt klart, gör det! Själv har jag precis fått tag på Den andra kvinnan på Tradera (en guldgruva för alla bokälskare, särskilt i fråga om böcker som är slut på förlaget!), men tror jag ska vänta lite med den. Får ju inte bli för mycket av det goda!