Författarsamtal i Kunskapskanalen

Internationell författarscen, som bjuder in utländska författare till samtal inför publik i Kulturhuset, firar 10 år i år. Förutom vårens program så har de i år ett samarbete med Kunskapskanalen som sänder några av förra säsongens författarsamtal (dock nerklippta till 30-minutersprogram). Kolla in listan och sändningstiderna här.

Några har tyvärr redan sänts och även om det står att de sedan läggs upp på webben så hittar jag inte var. Min plan är i alla fall att försöka se intervjuerna med Jenny Diski, Mircea Cărtărescu och Richard Ford. Den med Sarah Waters upplevde jag i och för sig på plats förra året, men eftersom jag föll handlöst för Nattvakten lär jag se om den.

So long, Mrs Dalloway

Glad i hågen satte jag igång med Mrs Dalloway häromveckan, men tvingades ge upp halvvägs. Missförstå mig inte, det är verkligen inget fel på boken, jag önskar bara att jag hade tid att läsa den på ett värdigt sätt! En roman av det här slaget - som utspelar sig under en enda dag, har ett intelligent språk och ständigt pendlar mellan olika människors perspektiv och är intensiv i största allmänhet - kräver full koncentration och tappar oerhört på att läsas i uppstyckad form. Inget annat än sträckläsning är gott nog för denna guldklimp, så därför får jag säga adjö till Clarissa och hennes festförberedelser så länge. Vi ses snart igen.

All energi går för närvande åt att tentaplugga inför lördagens skrivning på grundkursens sista delkurs. De två senaste helgerna har spenderats genom att besöka IKEA, Mio och diverse andra butiker för att styra upp det nya hemmet. Exempel på saker som har inhandlats är sko- och hatthylla, dunkudde och duntäcke, ytterligare en bokhylla, extra hyllplan (eftersom en Billyhylla numera är renodlad pockethylla och utrymme ju bör användas till fullo!), ett par cd-pelare, lampor och nu senast en garderob, a.k.a. den 236 cm höga möbeln från helvetet. Jag är övertygad om att jag kommer älska Pax Eikesdal när den väl är ihopbyggd och klar att använda, men att släpa den nedpackade och mycket tunga stommen uppför trapporna höll på ta knäcken på oss, ja jag fick rent utav ett raseriutbrott, och att sätta ihop den är ett projekt som inte bara kommer kräva en kväll utan flera. Alltså, so much för den fritiden.

Försoning

Häromkvällen var jag på bio och såg Försoning, filmatiseringen av Ian McEwans roman. Även om boken givetvis alltid är bäst måste jag ändå säga att den var riktigt lyckad. Bland skådespelarna utmärker sig Saoirse Ronan som spelar 13-åriga Briony och dessutom blivit Oscarsnominerad för sin prestation. Ser fram emot att se henne i huvudrollen som den mördade Susie Salmon i kommande Flickan från ovan (The Lovely Bones) som Peter Jackson för närvarande spelar in.

Stämningen i Försoning är vemodig rakt igenom och tårarna rullar i en rad starka scener, som förstärks genom det vackra fotot. En oförglömlig scen är den långa kameraåkningen på stranden i Dunkerque, som utan ett enda klipp skildrar vad några av de tusentals engelska soldater har för sig medan de fördriver tiden i väntan på att bli skeppade hemåt. Så jäkla snyggt gjort!

Jag gillar också filmmusiken och då framför allt Brionys tema som med det insprängda skrivmaskinsknattret är genialiskt i all sin enkelhet. Förutom att hålla pulsen i filmen bidrar den även till att skapa enhet i berättelsen genom att utgöra en brygga mellan slutet och början.

Självklart finns det lite negativt att säga också. T.ex. tycker jag det fokuseras aningen för mycket på relationen mellan Cecilia och Robbie istället för på Briony och hennes samvetskval, men vad kan man å andra sidan vänta sig när storstjärnor som Keira Knightley och James McAvoy är inblandade? Vidare känns det som att början av filmen är mer intensiv och genomarbetad än mittenpartiet med krigs- och sjukhusskildringarna, där den tappar en aning (med undantag för ovannämnda scen då)... Slutet upplevde jag som ännu mer dramatiskt i boken, men jag är ändå nöjd över att twisten i slutet behölls och inte omvandlades till någon lycklig Hollywoodvariant eftersom Försoning är en ren och skär tragedi. Dock en mycket vacker och gripande sådan. Gå och se den!

Bokkollo?

Måste ju erkänna att det här med bokkollo onekligen låter trevligt och väldigt lockande! Sitta och läsa bland gelikar, äta gott och till och med träffa en känd svensk författare... Några hinder i vägen dock: jag jobbar på söndagen (kanske går att byta bort i och för sig med lite stök) och har kanske inte riktigt lust att dela rum med någon jag inte känner. Kanske kan jag övertala J att följa med? Tydligen efterlyser man fler manliga deltagare, det var visst lite dåligt med sådana sist. Nåja, jag ska klura lite på saken så får vi se.

Douglas Kennedy - Den gåtfulle fotografen

Det här är en författare jag velat läsa länge - inte minst efter pocketbloggens hyllningsinlägg med recensioner av alla hans böcker i höstas - och nu har jag alltså läst min första Douglas Kennedy. Och nej, jag blev verkligen inte besviken. Tvärtom!

Den gåtfulle fotografen (1997) är hans andra roman, men den första som finns översatt till svenska. Ben Bradford bor i en rik förort till New York och lever i ett äktenskap som är på upphällningen. Han trivs inte med att vara jurist på Wall Street, eftersom fotografering är hans stora passion, men vad gör man inte för att bli en god familjeförsörjare och blidka sin far? Mitt i den värsta tristessen upptäcker han att hans fru är otrogen mot honom. Hon kräver så småningom skilsmässa och Ben, som listat ut vem älskaren är, söker upp denne. Som läsare känner man oron stiga i magen när mötet får oväntade konsekvenser och romanen närmast utvecklar sig till att bli en thriller fylld med panik, skuldkänslor och andra obehagliga inslag. Bens liv förändras dramatiskt och utmaningen för honom blir nu att hålla sig flytande som den gåtfulle fotografen, något som snart ska visa sig är betydligt lättare sagt än gjort.

Den gåtfulle fotografen är stundtals nästan olidligt spännande, så att pulsen tickar uppåt rejält, men romanen vinner dessutom trovärdighet på att sätta Bens ångest och känslor i fokus och även skildringarna av hans vardagsliv får ett stort utrymme.

Jag kommer garanterat läsa mer av Douglas Kennedy! Ett alldeles särskilt förhållande har jag t.ex. stående i bokhyllan, men den som pockar mest på min uppmärksamhet är annars Den andra kvinnan som överlag verkar lyftas fram som hans mästerverk.

Jessica Kolterjahn - Ut ur skuggan

Genom Calliope, som precis som jag är förtjust i dekadenta sekelskiftesromaner, fick jag upp ögonen för denna debutroman av Jessica Kolterjahn. Enbart sekelskiftesvibbar räcker för att väcka mitt intresse - lägg till komplicerad (i det här fallet homosexuell) kärlek och melankolisk stämning och jag är helt såld! Faktum är att det här visade sig vara en helgjuten debut som är bra på alla plan. Jag gillar det subjektiva jagberättandet, den gripande intrigen, de subtila karaktärsskildringarna, det koncisa och välformulerade språket och inte minst formatet som känns alldeles lagom (ca 250 sidor).

Ut ur skuggan handlar om Agnes som växer upp i en överklassfamilj i Stockholm under 1920- och 30-talen. Hon känner sig missanpassad på många sätt, men kan åtminstone ty sig åt sin morfar som står henne mycket nära. Han ger henne en Leica och lär henne att fotografera, vilket gör att hon påbörjar sin frigörelseprocess och reflekterar allt mer över sin tillvaro. I samma veva upptäcker Agnes också sin för tiden förbjudna sexualitet, att hon i första hand dras till kvinnor. Hon gifter sig ändå med författaren Viktor men inser snart att hennes livs stora kärlek i själva verket är Claire, en kvinna hon aldrig verkar kunna glömma.

Jag tycker Ut ur skuggan är helt underbar! Är du svag för Agnes von Krusenstjerna, Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken och andra böcker i samma stil är det här definitivt en bok för dig.

Läsutmaning 2008

Det här med läsutmaningar inför det nya året verkar populärt. På ett plan tycker jag att privat läsning helt och hållet ska vara lustbetonad och fri från diverse krav, men samtidigt inser jag att det kan finnas en poäng i att till viss del styra upp sin läsning (i alla fall en aning) för att på så vis bredda och få ut mer av den. Kanske är jag lite sent ute så här halvägs in på årets första månad, men här är i alla fall några riktlinjer för min läsning 2008. I år ska jag försöka att:

* Läsa några romaner på engelska. Jag förstår inte varför detta känns som ett hinder för mig, för jag pratar ju helt obehindrad engelska, ser ofta tv-program och filmer utan textning osv. Möjligen förknippar jag det med jobbiga engelska facktexter jag läst genom åren när jag studerat, men mest av allt är det nog ren lathet. Finns det svenska översättningar föredrar jag alltid dem. Kanske ska jag rikta in mig på hittills oöversatta böcker?

* Läsa några klassiker. När jag tittade igenom listan på de böcker jag läste förra året så är över 90 % skrivna på 2000-talet, vilket är ganska illa. Det kan vara så att jag efter 60 poäng litteraturvetenskap på något diffust sätt känner att jag har fyllt upp min kvot av klassiker för en ganska lång tid framåt, i kombination med att jag upplever dem som lite "tyngre" läsning än samtida romaner. Men klassiker är ju ofta väldigt bra (det finns liksom en anledning till benämningen) och jag har dessutom en hel del luckor att fylla.

* Ta itu med olästa böcker ur bokhyllan, istället för att bara fylla på med nya. Med det menar jag naturligtvis inte att jag tänker sluta köpa böcker, bara att jag ska försöka bli bättre på att läsa de jag faktiskt köper. I nuläget är det ofta så att jag har en tendens att impulsköpa böcker, ofta ett flertal åt gången, vilket leder till att vissa blir stående olästa sedan eftersom det är svårt att hugga in på alla på en gång. Det är så lätt att tänka att man ska läsa de andra någon gång när andan faller på, men problemet är bara att det sällan hinner hända eftersom man vid det laget har köpt på sig ytterligare böcker. Det mesta jag har köpt är emellertid sådant jag verkligen tänkt läsa förr eller senare, så denna utmaning borde inte innebära några större problem.

* Sätta av mer tid för läsning. Pendlingsläsning och kortare lässtunder medan man väntar på saker är i all ära, men det är svårt att komma in i böcker när man bara läser 10-20 sidor åt gången. Jag efterlyser längre sessioner. Exempel på hur jag skulle kunna få mer tid över för det vore t.ex. att försöka dra ner på dels slötittandet på tv, dels slösurfandet på datorn.

Bokfemman v. 3

Temat för veckans bokfemma är "senaste". Senaste vad är upp till var och en, själv har jag valt följande indelning:

1. Senaste boken jag läste ut: Jessica Kolterjahn Ut ur skuggan. Mycket bra! Recension kommer snart.

2. Senaste boken jag köpte: Kate Atkinson - Mänsklig krocket. Inköpt som pocket så sent som i eftermiddags på Stadsmissionen.

3. Senaste konstkursbok jag läste ut: Konst och visuell kultur: 1810-2000. Blev visserligen klar med första läsningen förra veckan, men det riktiga pluggandet och nötandet sinkades tyvärr helt p.g.a. sjukdom. Således ska jag inte skriva någon tenta om modern svensk konst ikväll, utan får en ny chans om ett par veckor.

4. Senaste berättelse jag gärna blir skrämd av: Tindalos av John Ajvide Lindqvist, som gått som skräckföljetong i DN. Jag har i alla fall kommit så långt att jag laddat ner ljudboksversionen som är gratis, inläst av författaren själv.

5. Senaste boken jag lånade ut till mamma: Paul Auster - Orakelnatten. Men jag vet inte om hon läst den än eller vad hon tyckte.

Vårens böcker 2008

Mitt i den värsta förkylningstristessen med idel snörvlande och hostande möts jag av en rejäl, men trevlig duns ute i hallen - Svensk bokhandels Vårkatalog har kommit! Ska genast ge mig i kast med den.

New York 29/12-5/1

Sedda filmer på planet: The Bourne Ultimatum (spännande om än klassisk action), Jane Austen Book Club (ganska dålig, även om man blev sugen på att läsa Jane Austen) och The Nanny Diaries (full av New York-referenser och charmig, men inte mer).

Boende: Bra läge! Lägenheten var visserligen liten, men överträffade våra förväntningar.

Besökta konstmuseer: MoMa och The Met. Exempelbilder som använts i undervisningen i konstvetenskap dök upp om och om och om igen.

Sevärdheter: Empire State Building, Times Square, Central Park, The Chrysler Building, Grand Central Station, New York Public Library, Brooklyn Bridge, New York Stock Exchange osv.

Antal tagna bilder med digitalkameran: 281.

Besökta bokhandlar: Barnes & Noble x 2, The Strand och Shakespeare & Co. Union Square is the place för oss bokälskare! Jag köpte bl.a. med mig några andrahandsböcker av Mary Gaitskill, som ju inte finns översatt till svenska.

Litterära pluspoäng: Att se den långa rullen som Jack Kerouac i ett enda stycke skrev On the road på, till hälften utrullad på NY Public Librarys Kerouacutställning (att rulla ut hela hade helt enkelt inte fått plats).

Jazzkonsert: Chick Corea & co på den legendariska jazzklubben Blue Note. Kul att se klubben som påminde lite om Fasching, men varning för galet starka drinkar.

Basketmatch: New York Knicks vs. Sacramento Kings på Madison Square Garden. Ganska kul upplevelse, trots att jag inte är något större fan av sport.

Utsikt: Top of the Rocks, dvs. toppen på Rockefeller Center. Slår utsikten från Empire State Building genom den enkla logiken att man inte kan se den nämnda byggnaden från den nämnda byggnaden.

Nyårsafton: Vi skippade det överbefolkade Times Square och huserade istället i nedre delen av Central Park, med mousserande vin, pampiga fyrverkerier, DJ och dansande människor.

Sightseeingtur: Den drygt tre timmar långa och lagom girly Sex and the city-touren genom stan som, förutom ändlöst utpekade av platser där serien spelats in (kombinerat med filmklipp inne i bussen som visade de aktuella scenerna), bjöd på cupcakes, varsin Cosmopolitans i Aidans och Steves bar, besök på sexshopen där Charlotte köper sin Rabbit & Pearl och inte minst obligatorisk fotografering vid Carrie Bradshaws trappa, som de facto ligger nere i West village och inte alls på Upper East Side där hon enligt serien ska bo. Guiden var helt underbar, en riktig SATC-stalker, som berättade massa snaskiga detaljer om den kommande filmen och var Sarah Jessica Parker bor på riktigt.

Kallaste och blåsigaste dagen: Gick vi på promenad över den majestätiska Brooklyn Bridge och gled sedan omkring i Brooklyn Heighs och Park Slope. Ingen Paul Auster/Siri Hustvedt så långt ögat nådde, förmodligen satt de inne och tryckte i värmen. Jag klandrar dem inte.

Bästa restaurangerna: Red Bamboo (helvegetarisk), Gobo (helvegetarisk) och Spice Market.

Ångest: När bitchen på Newark Liberty* International Airport hävdar att jag inte finns med på bokningen trots att jag har biljett och utskriven bokningsbekräftelse att visa upp. Under en kvart är jag livrädd för att lämnas kvar ensam i USA och bli satt under vidare utredning, något man inte vill i världens mest säkerhetsnojiga land.

Jetlag: Knappt någon alls på ditvägen, men massiv på hemvägen.

*Observera det lama 11 september-tillägget, som är ack så vanligt over there. Till och med på brandbilar står det "Defending liberty". Kan de inte bara ge sig?

New York Public Library

Carries trappa (66 Perry Street)

The Strand

Times Square

Brooklyn Bridge

Hemma igen

Igår kom vi hem igen efter en härlig och absolut fullspäckad vecka i NYC. Både flygresan och jetlagen var betydligt mer påfrestande på hemvägen än på ditvägen, men nu börjar jag äntligen komma i fas igen. Återkommer inom kort med ett New York-inlägg!