måndag 30 juni 2008

Jette A. Kaarsbøl - Den stängda boken

Den stängda boken utspelar sig i Köpenhamn på två olika tidsplan, 1870- och 1880-talen respektive 1930-talet, och handlar om huvudpersonen Frederikke. Vi får huvudsakligen följa henne som ung då när hon gör skandal genom att slå upp förlovningen med en ung präst och istället gifter sig med den karismatiske läkaren Frederik som erbjuder henne ett modernt, fritt äktenskap och ekonomiskt oberoende, men även som gammal då hon blivit bitter och olycklig som ett resultat av händelser ur sitt förflutna.

Jag behövde bara läsa några sidor, sedan var jag fast. Säg någonting med denna roman som jag inte tycker om!

Till att börja med sätter den verkligen fingret på tidens dubbelmoral, som allt hela tiden tycks falla tillbaka på. Vidare är språket är helt sagolikt, skriven i en gammeldags stil som bidrar till sekelskifteskänslan men samtidigt innehåller små blinkningar till dagens läsare. Persongalleriet är också fascinerande, inte minst för att Kaarsbøl väver in verkliga personer (bl.a. Georg Brandes, J.P. Jacobsen och Herman Bang) bland de fiktiva. Pluspoäng för det smidiga sätt hon gör det på, då de inte på något sätt distraherar handlingen utan snarare genom sin blotta närvaro bidrar till en realistisk inramning.

Ett annat sympatiskt drag i boken är att Kaarsbøl aldrig skriver läsaren på näsan. Istället utelämnar hon de brännande orden och tankarna högst medvetet, inte minst i känsliga nyckelscener. Eftersom persongestaltningen också främst sker genom telling by showing är det hela tiden upp till läsaren att tolka vad som sker och pussla ihop detaljerna för att förstå vad som försiggår under ytan. Detta är nämligen en roman med långsamt tempo och relativt få yttre händelser, där fokus snarare ligger på den inre handlingen och vad som händer med personerna och Frederikke i synnerhet. Vad har hon egentligen varit med om att bli denna kyliga och bistra gamla kvinna?

Jag imponeras av det faktum att Den stängda boken är skriven av en debutant, med tanke på hur tjock (nästan 500 sidor), välskriven och genomarbetad den är. Konstruktionen är heller långt ifrån enkel med parallella tidsplan och små finurliga utvikningar och detaljer som hela tiden berikar helheten. I en intervju läser jag att det tog Kaarsbøl hela 14 år att skriva boken och att hon ansåg det nödvändigt att säga upp sig från sitt jobb som lärare för att få lugn och ro att slutföra den. Tack och lov för det säger jag bara, för vilken fantastisk roman det är! Den håller hela vägen ut med ett starkt slut, och jo - den finner direkt en plats bland mina absoluta favoritböcker. Läs läs läs!

4 kommentarer:

Tekoppen sa...

Wow, du gillar den ju ännu mer än vad jag gör! Härligt härligt :)

Lyran sa...

Den här boken har jag varit nyfiken på, kul att läsa dina tankar.

Erika sa...

Tekoppen: Ja, den överträffade till och med mina förväntningar!

Lyran: Jag hade också varit nyfiken på den ett tag, magkänslan sade mig att det var något för mig. Hoppas du ger den en chans!

Maj Korner sa...

Jag har just läst ut den och saknar den redan! Så underbart språk, så vackra metaforer och även överraskande humor. Jag tycker om hennes respekt för läsaren när hon lämnar saker osagda med tilltro att vi kommer förstå. Och det gör vi. Åh, den är bra!