Rapport från bokmässan: söndag

Söndagen var helt okej, men i vanlig ordning präglas mässans sista dag av en avslagen stämning: utställare och hardcorebesökare som varit där flera dagar är vid det här laget utmattade, det mesta av värde är slutsålt och resterna börjar reas ut (även om kommersen i t.ex. Adlibris monter var densamma). Mycket av branschfolket har gett sig hem och allmänheten är nu i majoritet. Seminarieutbudet är inte ens hälften så intressant som övriga dagar. Alltså nöjde vi oss med halvdag och styrde kosan hemåt vid 14:30-rycket.

Jag bevistade endast två seminarier under söndagen: det med Göran Hägg om hans populärkulturellt kanoniserande 1001 böcker du måste läsa innan du dör (svenskifierad bearbetning av amerikansk förlaga) och Christine Falkenlands miniseminarium, som till stor del bestod av högläsning ur hennes nya kritikerrosade bok Vinterträdgården. Jag tror den kan vara något för mig.

Vad köpte jag mer då? Inte så mycket, men jag fyndade en Hanne Ørstavik-pocket hos Kabusa för 10 kr och så blev det en kakbok från konditoriet Vete-katten för 39 kr. J. gjorde ett kap med prissänkta Atlas litterära tillägg som han efter hemkomst sprättade upp enligt klassiskt manér, och fick även med sig ett signerat ex av P.O. Enquists biografi.

En given klassiker på bokmässan är den ständigt signerande Björn Hellberg som man springer på i var och annan monter. Medan J. sett honom vid minst tre tillfällen under fredagen och lördagen, hade jag lyckats missa honom helt vilket var lite av en besvikelse. Men så var vi nere i mässhallen för att ta en sista runda innan hemfärden och sekunden efter att J. påpekat att det var skumt att vi inte sett till den nämnda personen idag ser jag en välbekant mysfarbror med pennan i högsta hugg ca 10 meter framför oss, vilket framkallar ett hysteriskt skrattanfall. Slutet gott, allting gott!

Rapport från bokmässan: lördag

Att gå upp klockan 8 på en lördag finns inte i min värld i normala fall - bokmässan däremot sätter det mesta i rubbning. Idag ville jag verkligen inte missa ett av de seminarium jag sett fram emot allra mest, nämligen det om Sylvia Beachs bokhandel Shakespeare & co i Paris där bl.a. förläggaren Jonas Ellerström och översättaren Erik Andersson (vars bok om översättningsarbetet av The Lord of the Rings jag ju älskade!) närvarade. Och det var sjukt gemytlig stämning, precis så bra som jag anade. Givetvis kunde jag inte låta bli att köpa med mig boken efteråt, för självklart vill jag veta mer om bokhandeln, hennes relation till bokhandlarekollegan Adrienne på andra sidan gatan och turerna kring utgivningen av James Joyce Ulysses. Ulysses, ja... Gissa vilket som är Erik Anderssons senaste översättningsprojekt?

Jag har varit på ytterligare fyra seminarier idag, varav två är värda att nämnas. Denise Mina var jätteintressant att lyssna till och jag är nu ännu mer sugen än innan på att kasta mig över Vargtimmen. Vidare tyckte jag att det var underhållande att lyssna till Konsten att skriva deckare där de forna fienderna Leif GW Persson och Camilla Läckberg (ni vet, Min häst och allt det där) medverkade. Nu kan jag inte påstå att jag är något fan av deras böcker, utan jag gick mest för att jag hoppades på att få uppleva lite gnabb och för att GW är så rolig - och jag blev inte besviken. Han bredde ut sig i fåtöljen och bjöd på många sköna one liners och knasigheter.

(Bara som en liten bonus: Notera den vilt fotograferande pensionären i bildens nedre högra hörn. Han blygdes inte direkt för att störa publiken, inkl. de på scenen, genom att stappla ända fram till scenkanten, hålla upp kameran och efter många om och men lyckas knäppa ett kort för att sedan stappla tillbaka till sin plats igen. Same procedure as last seminar, som var Denise Mina.)

När jag strök omkring i montrarna vid lunchtid fick jag syn på denne blonderade man i signeringstagen. Visst är hans solariebränna helt fantastisk! Att titeln på hans nya bok är Ansikte av eld blir liksom lite komiskt i sammanhanget.

Nu är det bara en dag kvar på mässan, sedan är det slut för den här gången!

Uppdaterat senare: Nakenchock! Vid eftergranskning av bilden ovan har framkommit att mannen inte har en enda knapp knäppt i sin skjorta.

Rapport från bokmässan: fredag

Jag älskar sekunden när man kommer in på mässan och blickar ut över årets version av mässhallen, med alla montrar och gigantiska skyltar överallt. Man tar ett djupt andetag och tar steget in och plötsligt sprider sig lyckoruset genom kroppen: äntligen här!

Har under dagen sprungit på flera arbetskamrater och bekanta. Större delen av biblioteksvärlden tycks vara här som vanligt, liksom Sveriges kulturelit.

Idag har jag varit fyra seminarier, bl.a. ett där Ronnie Sandahl intervjuade Jens Lapidus som var mycket underhållande. Favoriten var dock det med John Ajvide Lindqvist. Navid Modiri (från Filmkrönikan, ni vet) inledde med att annonsera att John var försenad och att vi därför fick hålla till godo med en annan gäst under tiden, nämligen den tyske trollkarlen Hans Magnus Einzberger (gestaltad av gissa vem). Roligt ju!

Efter detta lilla shownummer pratades det om böckerna, filmatiseringen av Låt den rätte komma in och kommande filmplaner på de övriga romanerna. Det var också roligt att höra att han påbörjat en ny bok (hittills ca 50 sidor skrivna). Den kommer heta Lilla stjärna och handla om den 16-17-åriga sångerskan Tesla som plötsligt blir jättekänd, men som visar sig ha obehagliga baktankar med berömmelsen. Spännande!

Hittills har jag inte shoppat så mycket, bara några pocketböcker från Adlibris (ett par deckare och så kunde jag förstås inte motstå Illusionen om Gud av Richard Dawkins) – suveränt förresten att man fick med ett presentkort värt 25 kr vid köpet – men jag skulle gissa på att det blir något mer i morgon.

On the road

Full koll på seminarierna (dvs. utskrivna scheman för både mig och sambon) - check!

Hembrända bland-cd:s för trevligare bilfärd - check!

Bekväma kläder som funkar både i trängsel och under långa sittpass - check!

Ett strålande humör och motivationen på topp - check!

Yes, jag är redo för bokmässan 2008! Nu sätter vi oss i bilen och kör till Göteborg och på fredag till söndag blir det bara böcker, böcker, böcker.

Da - det gick bra!

I helgen har jag jobbat på Medborgarplatsens bibliotek, en trevlig arbetsplats på alldeles lagom promenadavstånd hemifrån - vad mer kan man begära? Inte så mycket, men det är ju onekligen en trevlig överraskning att springa på en författare i lunchrummet när man precis ska till att värma sin medhavda matlåda. Författaren i fråga har skrivit en bok om allt (eller ingenting) och hennes främsta kännetecken är sannolikt två mörka flätor. Ja, ni vet nog vem jag talar om... Nu satt hon omgiven av deltagarna i den skrivarcirkel hon ledde för dagen och jag tjuvlyssnade förstås på diskussionerna. Efter att ha avhandlat hur man kokar kola på bästa sätt ett tag gled de snart över till något betydligt mer intressant: nämligen bokmässan och alla fynd man kan göra där.* Tips från författaren: använd handskar för att slippa skavmärken i händerna p.g.a. alltför tunga och välfyllda bokkassar.

Annars har jag nu klarat av tentan i arkivrätt (skulle jag tro). Fan vad jag är bra! Bedriften firades igår kväll med några kursare på sovjetkitschiga KGB bar, där det dracks en och annan Smirnoff Ice. Men bara så vi är på det klara: aldrig mer juridik! No way.

*Jag längtar ihjäl mig!!! Kan det bli torsdag snart så jag får åka till Göteborg?

Bokbeställning

Häromdagen lade jag in en beställning på några böcker - sedan är det köpstopp fram till bokmässan nästa helg:

* Denise Mina, Vargtimmen - hoppas att leveransen blir snabb, för jag tänkte försöka läsa en till Mina innan jag går på hennes seminarium på mässan.
* Dennis Lehane, Mörker ta min hand - blev sugen på att fortsätta med Kenzie/Genaro-serien.
* Selma Lagerlöf, Jerusalem - till Lagerlöf-kursen, de övriga romanerna har jag köpt vid ett tidigare tillfälle.
* Ninni Holmqvist, Enhet - blev nyfiken på denna bok efter att ha läst om den hos Camilla i somras, dystopier is the shit.
* Caroline Hofberg, Bönor - vegetarisk receptbok, nu i ny upplaga.

Livstecken

Arbetsbördan är stor och sådär halvkul just nu. För närvande pluggar jag nämligen juridik - ja ni läste rätt! - inför tentan i arkivrätt på fredag. Det är nämligen så att man som arkivarie måste ha koll på delar av tryckfrihetsförordningen (typ offentlighetsprincipen och allmänna handlingar), sekretesslagen och på själva arkivlagen förstås. Även om en del av det naturligtvis är intressant på riktigt känner jag mig större delen av tiden vilse i en skog av paragrafer och fnösketorra formuleringar och längtar ständigt tillbaka till skönlitteraturen. Men jag får allt sitta här och svära för mig själv några dagar till...

Annars läser jag förresten återigen en litteraturvetenskaplig temakurs, den här gången om Selma Lagerlöf som ju firar 150-årsjubileum i år. Bara så ni inte blir förvånade om det börjar dyka upp recensioner av Lagerlöf-böcker här framöver.

Nattfåk!

Idag har jag varit ledig från såväl föreläsningar som jobb, även om jag pliktskyldigt läst lite kurslitteratur. Medan jag efter en sen lunch satt och slappade järnet framför första säsongen av Sex and the city (fick nämligen minishoeboxen med hela serien i födelsedagspresent!) trillade ett mail in från min ena arbetsplats: mitt reserverade exemplar av Johan Theorins extremt efterlängtade Nattfåk fanns nu att hämta! Jag begav mig dit direkt för att hämta den och samtidigt passa på att lämna några andra böcker... Med sambon på konferens och inte så mycket mer inbokat i helgen än en fika på lördag och jobb på söndag, borde jag hinna läsa en del i alla fall.

Mari Jungstedt - Den mörka ängeln

Den mörka ängeln är Mari Jungstedts sjätte deckare om Anders Knutas och hans kollegor vid Visbypolisen. Boken inleds med att en ny kongresshall ska invigas nere vid hamnen, ett projekt som dock inte riktigt faller alla i smaken. Till invigningsfesten är alla som är något på Gotland inbjudna, men evenemanget får en tragisk efterklang då Viktor Algård, festfixaren själv, hittas giftmördad i lokalen morgonen därpå.

I varannat kapitel följer vi polisens arbete, i varannat kapitel en icke-namngiven deprimerad person som mår mycket dåligt till följd sin problematiska uppväxt. Att denna person på något sätt är länkad till mordet på kongresshallen är inte så svårt att räkna ut, men exakt hur är inte lika självklart. Jag gillar denna typ av berättande, som gör att man som läsare får större inblick i båda sidorna av storyn och därför ofta upplever sig ligga steget före polisen.

Jungstedt har varit klok nog att inte göra denna bok lika tjatig som sina föregångare på vissa punkter. Den stormiga relationen mellan reportern Johan och Emma har tack och lov äntligen blivit harmonisk efter att de gift sig och den här gången har Kihlgård, gourmanden från Rikskrim (vars fascination för mat författaren tidigare uppehållit sig lite väl kring), lyckligtvis inte möjlighet att delta i mordutredningen. Vid sidan av mordintrigen får vi istället en uppföljning på den hemlighet polisen Karin burit på och de dramatiska händelser som tilldrog sig i slutet I denna ljuva sommartid, vilken jag recenserat här.

Jag tycker att Den mörka ängeln hör till Jungstedts bättre böcker. Jag blev liksom ganska välvilligt inställd redan från början, eftersom jag upplevde tillvägagångssättet för mordet ovanligt sofistikerat för denna våldsamma och blodtörstiga samtid: en gammal hederlig cyankaliumförgiftning med kvardröjande doft av bittermandel, what else liksom?

Tjugosex

Så här drygt en månad efter att bloggen har fyllt år är det även dags för mig att göra det. Födelsedagsfikat ägde rum igår, restaurangbesök blir det ikväll och just nu ljuder larmet à la första måndagen i månaden kl. 15:00 - till min ära? ;) Det är i alla fall min dag idag.

John Ajvide Lindqvist - Människohamn

John Ajvide Lindqvists fjärde bok Människohamn är enligt mig den bästa han skrivit hittills, bara så ni vet på en gång var jag lägger ribban för den här recensionen. Denne skräckförfattares stil blir allt mer skicklig och jag beundrar hans förmåga att skriva romaner med obehagliga och övernaturliga inslag på ett sätt som känns fullständigt trovärdigt.

Människohamn utspelar sig ute på (den fiktiva) ön Domarö i Roslagen och är lite av en släktkrönika, eftersom den till stor del kretsar kring en och samma familj. I centrum står två personer. Den ene är Anders, vars dotter försvunnit spårlöst under en utflykt till en närbelägen fyr några år tidigare, och som nu återvänder till ön i alkoholiserat skick. Den andre är Simon, som tidigare försörjde sig som trollkarl men kom att stanna på ön då han funnit kärleken i Anders farmor Anna-Greta.

Simon är utan tvekan min favoritkaraktär, vilken härlig gammal man - helt omöjlig att inte tycka om! Episoderna om hans utbrytningsnummer hör för övrigt enligt mig till de allra bästa i boken och dessutom tycker jag att relationen mellan honom och Anna-Greta, gamlingarna på Domarö, skildras så fint. Några andra jag känner lite extra för, och som dessutom bidrar till flera av skräckmomenten, är de utfrysta killarna på flakmoppe som söker hämnd efter sin död och som hela tiden pratar i översatta Smithscitat, vilket naturligtvis får vilken popnörd som helst att dra igenkännande på smilbanden.

I Människohamn figurerar inga vampyrer och inga döda reser sig heller ur sina gravar. Istället är det havet som står för det okända den här gången och även om det måhända framstår som ett mer naturligt väsen än de tidigare nämnda, tycker jag nästan det blir otäckt just därför. För där lever de på sin lilla ö, ständigt omgivna av något hotfullt.

Hatten av för John Ajvide Lindqvist, som har skrivit en alldeles fantastisk och gripande bok! Jag ser fram hans kommande skrivprojekt, för jag tror det bor många berättelser inom honom.

PS. För den intresserande kan jag rekommendera följande videoklipp, där författaren själv berättar om sin bok.