...med folk som nyser så det stänker ordentligt rakt ner i en biblioteksbok, och sedan förstrött vänder blad för att det ska torka in - en iakttagelse jag precis gjorde från informationsdisken. Det får mig osökt att minnas förra sommaren när vi i bokinkastet fick tillbaka ett av våra nyinköpta exemplar av Stieg Larssons senaste, som vi snart upptäckte hade läskiga fläckar och en omisskännlig doft av spyor (fick kasseras direkt förstås).
Det är galet hur folk beter sig med lånade böcker... Ibland mår man nog bäst av att inte veta var böckerna har varit och vad de råkat ut för.
14 kommentarer:
Åh fy!!! Så himla vidrigt! Ibland undrar man hur folk kan vara så äckliga som de är. På den tiden jag lånade böcker på bibblan hände det inte sällan att jag hittade saker mellan bladen som omisskänligen måste varit snorkråkor...
Håller med! Har hänt mig flera gånger att jag hittat spår efter grejer i böckerna som jag lånat på biblioteket, mest i de riktigt gamla och slitna...
Ylva: Usch, snor... *ryser* Undrar om folk behandlar sina egna böcker likadant? Har svårt att tro det, men bibliotekets/bokhandelns böcker känner vissa nog inget som helst ansvar för.
Emelie: Jo, oftast är det väl i äldre böcker som har varit med några varv. Flera av dem känner man också har konstiga lukter av olika slag som är svåra att definiera, men som säkerligen inte har helt angenäma källor.
OK om det är gamla, slitna biblioteksböcker då kan man nästan förstå om de har en och annan fläck men när man får tillbka nästan nya böcker som är alldeles klibbiga utanpå, eller buckliga av någon form av vätska då blir man bara less.
Uuuh. Det var sånt som gjorde att jag inte låna på bibblan under så många år. Sen har jag intalat mig att jag överdrev och lånade min första bok på sju år nu i vår.
Kanske ska sluta upp igen. Blää vad äckligt. Hur kan folk bete sig sådär? Märkligt!
Uff vad äckligt!! Spyor!!! Huu!
Det luttrade bibliotekarien: Ja, det blir man verkligen! De där bucklorna du beskriver blir man verkligen trött på, även om det nog oftast rör sig om vatten i de flesta fall - böckerna blir ju defekta hur som helst. Enstaka kaffefläckar (som väl hör till de vanligare) i äldre böcker tycker jag inte är så farligt, men nya böcker hoppas man ju förstås att folk skulle vara lite mer försiktiga med.
Emm: Jag förstår... Jag har en vana av att alltid hastigt bläddra igenom böcker innan jag lånar dem, så jag inte får några obehagliga överraskningar senare. Men riktiga äckelböcker stöter man sällan på som tur är.
Magix: Ja, verkligen vidrigt!
Eww! Vidrigt, varför kan inte folk behandla böckerna med lite mera respekt?
Lånade en bok för inte så längesen som hade några misstänkta utsmetade bruna fläckar på sidorna... lämnade tillbaka den ganska fort igen.
Haha det man inte vet det har man inte ont av :-)
Snöfrid: Fattar inte det heller!
Amoroso: Lite så är det ju ;)
Kanske finns det folk som gör en grej av att smeta in läskiga substanser i böcker som folk kanske tar med sig i sängen. Ungefär som ollning, liksom?
Ylva: Såna knäppgökar finns det säkert... Ollning, ja. Det är nog fler saker omkring en som är ollade än man tror. Typiskt en sån grej man gärna vill tänka bort.
Usch, jag har misstänkt att det är så, men jag har förträngt det! Flitig boklånare som jag är, kanske jag blivit immun mot diverse basselusker. Jag lånar alltså vidare...
Laila
Laila: Kanske enklast så... Men det är klart du ska fortsätta låna böcker!
Skicka en kommentar