Den observanta bloggbesökaren har kanske lagt märke till att jag, som normalt inte kastar mig in i andra världar än vår egen, plötsligt har börjat frossa i begynnelsens fantasyverk à la George MacDonald och J.R.R. Tolkien... Jag vill bara förtydliga att jag inte blivit förbytt, däremot påbörjade jag i veckan en temakurs i Fantasy vid Stockholms universitet. Den börjar historiskt med föregångare och viktiga tidiga verk och kommer senare in på mer moderna författare som Pullman, Gaiman och Rowling.
Flera av böckerna har jag läst tidigare men kommer förmodligen inte hinna läsa om p.g.a. tidsbrist, då litteraturlistan enligt litteraturvetenskaplig tradition är minst sagt diger för antalet poäng. Detta är med andra ord vad som kommer prägla min läsning den närmaste månaden, även om jag givetvis hyser hopp om att kunna sticka en och annan bok av eget val emellanåt.
7 kommentarer:
Så kul! Är alltid roligt med liknande tematiska kurser. har självt sökt en liten kurs i sommar om Harry Potters värld på distans i Växjö. Skojigt - att bredda sig kan ju också innebära att fördjupa sig i ngt specifikt.
Låter kul! Och minsann bekant med digra litteraturlistor!
Klara: Mm, jag gillar också teman... Har liksom du kollat in Harry Potter-kursen på distans, men inser att jag behöver lite icke-studierelaterad fritid på sommaren. Den lät dock väldigt kul och du får gärna berätta hur den var sen!
Magix: Oh ja! Ett par romaner + några hundra sidor facklitteratur till varje träff är standard.
George Macdonalds bok om Nordanvind har jag mycket ljusa minnen av.
Jag har gått en liknande kurs på Högskolan i Halmstad, fast den var helt på engelska och tog upp både fantasy och science fiction. Himla kul var det i alla fall.
Tekoppen: Vi har läst Lilith av MacDonald, men den engagerade mig dessvärre inte alls.
Gothique: Roligt! Tycker om när man får chansen att få fördjupa sig inom ett lite smalare område.
Då måste du verkligen läsa På nordanvindens rygg. Jag inskärper, det är obligatoriskt. Den är egentligen inte särskilt mycket fantasy utan snarare en väldigt vacker och rörande underbart fin gammaldags sorgliga saga. Så full av fantasi och ömsinthet, dessutom med flera bottnar. Jag har visserligen inte läst den på många år men den står liksom på piedestal bland mina bokminnen. Lilith har jag inte läst, den verkar väldigt annorlunda.
Skicka en kommentar