Höstens böcker

För ett par veckor sen kom Svensk bokhandels höstkatalog som jag har bläddrat lite i på lediga stunder. Och bättre sent än aldrig tänkte jag berätta lite om vad jag ser fram emot i höstens utgivning:

* Dan Brown - Den förlorade symbolen (oktober). Ja, faktiskt! Jag har läst alla hans fyra böcker och tycker de fungerar utmärkt som underhållning för stunden.

* Carina Burman - Kärleksroman (augusti). Jag är ett stort fan av hennes historiska deckare, så det vore roligt att se hur hon skriver i övrigt (skäms dock fortfarande lite för att jag inte tagit mig an Den tionde sånggudinnan som jag tror passar mig i alla avseenden).
* Nick Cave - Bunny Munros död (oktober). För att jag gillar hans musik och hans låttexter, och inte kan undgå att bli nyfiken på hur han är som romanförfattare.

* Monika Fagerholm - Glitterscenen (september). Detta är en bok vars utgivningsdatum ständigt blivit framflyttat, men nu är det alltså dags! Fagerholm kommer för övrigt till årets bokmässa.

* Camilla Grebe & Åsa Träff - Någon sorts frid (augusti). Det är nog fler bokbloggare än jag som följt den eminenta deckarbloggen Deckarsystrarna. Att det varit stiltje där några månader beror sannolikt på haft fullt upp inför släppet med debutroman, men hoppas de tar upp bloggandet igen när det lugnar ner sig lite!

* Jonas Karlsson - Den perfekte vännen (september). Jag var imponerad av debutnovellsamlingen som kom för ett par år sen, där de olika novellerna återgav olika personers perspektiv av samma händelser och hoppas på något i samma stil.

* Lars Kepler - Hypnotisören (juli). Pseudonymer är alltid lite spännande och dessutom gillar jag deckare.

* Jan Kjaerstad - Jag är bröderna Walker (oktober). Han är ju en av de coolaste och mest sympatiska författarna ever, det räcker som förklaring.

* Jessica Kolterjahn - Nattfjäril (augusti). Jag verkligen älskade hennes debutroman Ut ur skuggan och blev jätteglad när jag fick höra att hon skrivit en ny bok!
* Curtis Sittenfeld - Presidentens hustru (augusti). De flesta bokbloggare som läst den på originalspråk verkar ösa lovord över den, och jag tyckte om debuten I en klass för sig.

Vad ser ni fram emot att läsa i höst?

Mari Jungstedt - Den dubbla tystnaden

Den dubbla tystnaden, Mari Jungstedts sjunde deckare, handlar om vilka konsekvenser hemlighetsmakeri i den närmaste kretsen kan få. Ett kompisgäng bestående av tre par åker på gemensam semester till den årliga Bergmanveckan på Fårö (som i verkligheten för övrigt pågår just nu) följt av ett besök på Stora Karlsö. Till vardags bor paren i samma nybyggda villlaområde och umgås, enligt utomstående, ovanligt intensivt med varandra för att det ska vara hälsosamt. Jodå, det går bara något dygn in på semestern innan en av männen hittas mördad och en av kvinnorna är spårlöst försvunnen, varpå kommissarie Anders Knutas och kollegan Karin Jacobsson kopplas in på fallet.

Första halvan är riktigt bra! Spänningen byggs långsamt upp genom att skildra de centrala personernas liv med en märkbar hotfull stämning i botten. Jag gillar detta att det dröjer ett tag innan det händer nåt vilket gör att man sitter som på nålar, men också att det är långt ifrån självklart vem eller vilka det är som kommer råka illa ut. Dessutom tycker jag om jag miljöerna och alla referenser till Ingmar Bergman, som har en central betydelse för handlingen. Utredningen är också intressant att följa, men mot slutet tycker jag dock att boken tappar en aning, bl.a. för att upplösning till viss del känns förutsägbar trots alla villospår och för att mördarens motiv helt enkelt är i det simplaste laget. Detta drar tyvärr ner helhetsintrycket en aning, men Den dubbla tystnaden är fortfarande läsvärd och bra på många sätt.

Alexander McCall Smith - Filosofiska söndagsklubben

Alexander McCall Smith måste vara en av de mest produktiva författarna som finns, med tanke på att han ger ut flera titlar om året: både deckare, romaner och barn- och ungdomsböcker. Hur hinner människan med allt detta - är han släkt med Joyce Carol Oates eller vad?

Filosofiska söndagsklubben är den första delen i Isabel Dalhousie-serien, vilken i likhet med Damernas detektivbyrå består av mysdeckare. Dessa böcker utspelar sig dock inte i Botswana, utan i Edinburgh som också är McCall Smiths hemstad. Handlingen inleds med att Isabel, en kulturintresserad, ekonomiskt oberoende kvinna i övre medelåldern, under en kväll i konserthuset blir vittne till hur en ung man faller från övre balkongen mot sin död. Polisen avfärdar det hela som en olycka, men Isabel anar oråd och börjar bedriva egna undersökningar med viss hjälp av sina bekanta.

Även om det är en mysdeckare hade jag hoppats att boken skulle uppehålla sig mer kring själva mordfallet, men fokus ligger snarare Isabels grubblerier över mänskligheten (i egenskap av redaktör för en filosofisk tidskrift), hennes egna kärleksbekymmer samt oro över systerdotterns olycksamma val av partner. Alltså: Småputtrigt och underhållande för stunden - ja. Spännande - nej. Men ändå helt okej!

Lila och orange böcker

Snowflakes in rain tyckte det vore roligt att se våra boksamlingar av det lila slaget och så här ser den lil(l)a högen ut i mitt fall:

Idén bygger på Bokmanias idé från i mars om att fotografera alla sina orange böcker (inspirerat av det där välkända orange kuvertet, ni vet). Eftersom jag var på bloggpaus då tar jag igen det nu - och se, jag hade ju en del:

Come sail your ships around me

Where The Action Is-festivalen i helgen blev en blöt historia. Regnet vräkte ner hela lördagen utan uppehåll och trots att jag var iförd poncho blev följden av detta naturligtvis ändå en rejäl förkylning med hostande och snörvlande. Men Nick Cave & the Bad Seeds var såklart värda det! Konserten var fantastisk och Nick Cave såg verkligen ut att stormtrivas på scenen i ovädret. Det är inte för inte merparten av hans texter innehåller stämningsbärande ord som rain och darkness... Bäst: "The Ship Song" (finaste kärlekslåten) och "Papa won't leave you, Henry".

Han skriver romaner också. I oktober ger bokförlaget Forum ut översättningen av Bunny Munros död, som nog blir härlig läsning i höstrusket. Stilmässigt liknas den vid både Kafka och Cormac McCarthy... Kanske därför Nick Cave fått uppdraget att göra filmmusiken till filmatiseringen av den senares The Road?

Hej bokkonsument

Fyller gladeligen i senaste bokenkäten av Helena på bokhora.

Senast köpta inbundna bok: Två kokböcker: Bar Italia och 44 små rätter: lättlagad kinesisk vardagsmat.

Senast köpta pocketbok: Sonat till Miriam av Linda Olsson och Svart som natten av Ann Cleeves.

Favoritgenre: Deckare!
Ultimata längden på en bok: ca 250 sidor eftersom jag gillar korta, kärnfulla böcker. Böcker blir inte automatiskt bättre bara för att de är längre, snarare krävs det då mer av författaren för att lyckas upprätthålla mitt intresse hela vägen. Därmed inte sagt att många tjocka böcker inte skulle vara bra, för de är de förstås!
Favoritbokhandel: Som pocketslukare gillar jag verkligen Pocket Shop överlag. Min favorit är nog den vid Sergels torg.
Favoritbibliotek: Malmö stadsbibliotek känns oerhört trivsamt. Annars har jag alltid gillat Solna stadsbibliotek, som varit såväl hemmabibliotek som arbetsplats.

Favoritplats att läsa (i hemmet): I vår röda soffa i vardagsrummet.
Favoritplats att läsa (utanför hemmet): På tunnelbanan, i någon av parkerna här på Söder eller utomhus på landet.
Fem författare du alltid köper i inbundet format: Antingen lånar jag böcker på biblioteket så fort de kommer ut, eller så väntar jag in pocketutgivningen och köper själv. Med andra ord köper jag alltså inbundna böcker mycket sällan.

Bästa läsnackset: Choklad i alla former!
Bästa läsdrycken: Pepsi Max, som jag beroende av och dricker minst en liter av per dag. Kaffe kan jag däremot inte med!

Bästa bakgrundsljudet vid läsning: Tystnad eller vissa utomhusljud som blåst, fågelkvitter och liknande.

När på dygnet läser du helst?: På kvällen eller natten.

Bästa bakfylleläsningen: Vid ett sådant tillstånd känner jag inte för att läsa, utan ser hellre något lättsmält program på tv.

Bästa kollektivtrafikläsningen: Böcker som inte kräver alltför djup koncentration och gärna med korta kapitel som skapar naturliga avbrott, eftersom läsningen blir ganska uppstyckad.

Sommarläsning?

Helgen spenderades på västkusten (på Tjörn och Stenungsön närmare bestämt), där en av sambons bröder gifte sig. Himla fint var det och tur med vädret!

Väl hemma ser jag att många bokbloggare börjat fundera över, och i vissa fall gjort långa listor över, vad de planerar att läsa i sommar. Även om det är roligt att ta del av andras listor håller jag med det Magix skriver om här, dvs. att läsande ska vara en njutning. Jag har ingen lust att planera min läsning in i minsta detalj, utan vill kunna välja fritt efter humör. Det brukar bli en ganska bra blandning ändå i slutändan. Men visst finns det enstaka läsprojekt jag funderat över att ta mig någon sommar i flera år nu, där de hetaste kandidaterna är Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen-svit och Jan Kjaerstads Wergeland-trilogi. Blir det i år månntro?

Omringad av autografer

Igår var jag och jobbade på Örby bibliotek, ett litet kombinerat folk- och skolbibliotek mellan Högdalen och Älvsjö. Det första jag lade märke till var förstås autograferna på väggen bredvid infodisken, som jag fascinerat studera i detalj i säkert en kvart! De tillhör bl.a. författarna Håkan Nesser, Björn Ranelid, Mari Jungstedt, Maj Sjöwall, Kerstin Thorvall, Anna-Karin Palm, Olov Svedelid, Ylva Eggehorn, Kjell Johansson, Theodor Kallifatides, Göran Greider m.fl. samt förläggarna Svante Weyler och Dorotea Bromberg. En riktigt imponerande samling för detta lilla bibliotek! Jag vet inte riktigt hur det är nu för tiden, men tidigare har biblioteket uppenbarligen haft en väldigt aktiv vänförening som anordnat författarkvällar och liknande evenemang.

Så här ser det ut på väggen med autografer och hälsningar:

Och så en hälsning från Mari Jungstedt:

Såklart att jag vågar! I augusti väntar sambons landställe på Fårö på oss.

Andrea Maria Schenkel - Mordbyn

Den flerfaldigt prisbelönade och av kritiker tokhyllade debutromanen Mordbyn av Andrea Maria Schenkel har stått på min att läsa-lista länge och jag är nu glad att jag äntligen kommit mig för att beta av den. Boken visade sig vara en gastkramande thriller som griper tag i en från början till slut!

Redan från första sidan anar man att något inte står rätt till ute på gården Tannöd och just därför blir denna bok så svår att lägga ifrån sig. Till skillnad mot de flesta kriminalromaner som tenderar att skildra den utredning som följer på ett begånget brott, lägger Schenkel snarare betoningen på de händelser som föregår det vilket enligt mig är ett genialt grepp! Genom att låta olika personer ur samhället som har någon anknytning till offren (såsom grannar, skolkamrater, tidigare pojkvänner) berätta vad de tänker och vet förs handlingen framåt och man får både en bild av offren samt aningar om möjliga förövare och motiv. Tack vare dessa pusselbitar blir bilden också slutligen komplett.

Två saker jag särskilt tycker om i Mordbyn är dess realistiska och skarpsinta psykologiska porträtt och den tryckta, kusliga och ödemättade stämningen som vilar över hela romanen. Kort och intensiv är den också (ca 150 sidor), men ack så spännande!